Inregos värld

Inrego har en central roll i den cirkulära ekonomin och är ett av få exempel på företag som jobbat med cirkulär ekonomi i praktiken under en lång tid. Genom vår cirkulära affärsmodell kombinerar vi affärer med att minska resursutnyttjandet. Läs mer och inspireras om vad vi gör på Inrego och hur vi vill bidra till en mer hållbar värld. Kolla in våra webinarier, nyheter, kundcase och vår postition och ställning i debatten.

Inrego i DN Debatt: ”Länken mellan tillväxt och avfall måste brytas”

2022-05-24

”För att nå denna utveckling behövs krafttag som tydligt bidrar till att göra återbruk till ett attraktivt alternativ till nykonsumtion, ett arbete som kräver tydliga politiska åtgärder och målsättningar.”

Tillsammans med ett antal stora aktörer inom cirkulär ekonomi, skriver Inrego i DN Debatt om hur viktigt det är med nationella mål för hållbara alternativ och återbrukets roll i att nå ambitionen om netto noll i klimatutsläpp senast 2045. Samtliga partier har höga ambitioner och mål när det gäller miljö- och klimatpolitik. Målen riskerar dock att falla platt utan tydliga målsättningar som kan stötta tillväxten av hållbara alternativ. Klimatmålen för konsumtion behöver helt enkelt kompletteras med nationella mål för återbruk.

Avsändarna för debattartikeln, utöver Inrego, är Avfall Sverige, Blocket, GIAB Nordic AB, Myrorna och Tradera.

Läs hela debattartiklen här!

IT-svinn – lika dumt som matsvinn

2021-11-29

Publicerad i Aktuell Hållbarhet 2021-11-24

Även om mer och mer elektronik återanvänds och cirkuleras, är det IT-svinn som uppstår i dag långt över en hållbar nivå och därför är ökad produktlivslängd oerhört viktig i klimatarbetet. Det skriver Inregos hållbarhetschef Sebastian Holmström och ger några praktiska tips.


Sebastian Holmström vill stoppa IT-svinnet.

Vår samtid är hårt präglad av en konsumtionshets som varje år kulminerar i samband med konsumtionshetsens egen högtid – Black Friday. Elektronikförsäljning är en stor del av Black Friday-konsumtionen och vi måste börja prata om hur vi kan bekämpa en av världens snabbast växande avfallsströmmar. Det är dags att börja prata om IT-svinnet.

Likt det mer kända begreppet matsvinn är IT-svinn något som producerats för ett syfte, men som inte utnyttjas till sin fulla potential utan i stället slängs eller kasseras. I dag drunknar både företag och privatpersoner i produkter. Vi konsumerar mer elektronik än någonsin och ju fler elektronikprodukter som tillverkas desto högre blir koldioxidutsläppen. Av en elektronikprodukts totala klimatpåverkan sker omkring 80 procent vid produktionen. Samtidigt gör vårt konsumtionsmönster att elektronikavfallet ständigt ökar vilket nu lett till att elektronik är världens mest snabbväxande avfallsström.

Ekonomiskt har vi i Sverige råd att leva som vi gör i dag, men vår planet har inte råd. Vi lever över planetens resurser, i år hade Sverige levt över de naturliga resurser som jorden kan producera under ett år redan den 6 april. Vad händer då under en dag som Black Friday när konsumtionshetsen får en extra skjuts? Redan innan kampanjpriser och röda realappar betalar vi alldeles för lite för en elektronikprodukt sett till dess verkliga pris.

Definitionen av svinn är den förlust som uppstår i förhållande till det resultat som man optimalt kan uppnå. Eftersom vi ofta inte uppnår den livslängd som faktiskt är möjlig uppstår alltså ett IT-svinn. Genom att förlänga livstiden på varje produkt kan vi minska IT-svinnet. Att använda vår elektronik som en slit-och-släng-vara, som vi gör i dag, kostar för mycket.

IT-svinnet som uppstår sker till stor del på grund av inbyggda vanor, okunskap och att vi inte mäter vår resursanvändning. Även om mer och mer elektronik återanvänds och cirkuleras, är det IT-svinn som uppstår i dag långt över en hållbar nivå och därför är ökad produktlivslängd oerhört viktig i klimatarbetet.

Det är dags att vi accelererar omställningen till en cirkulär ekonomi. I en cirkulär ekonomi återanvänds din ”gamla” produkt, antingen som helhet eller uppdelat i dess beståndsdelar för att ge liv till andra produkter. Återanvändning leder sedan till minskat avfall, minskad miljöpåverkan och minskad resursanvändning.

Vi behöver arbeta med att minska dagens svinn av elektronik och att förlänga användningen av befintliga produkter är det enklaste sättet att minska utsläppen från elektronik. Därför behöver vi se över hela livscykeln när vi köper produkter. Det handlar om att definiera hur länge vi planerar att använda produkten, om det finns reservdelar och möjlighet till lagning om den går sönder samt vart den tar vägen när vi är klara med den. Vi kan inte längre slita och slänga på elektroniken.

Några praktiska knep för att minska din organisations IT-svinn:

  1. Använd de produkter du har och använd dem längre. Genom bra underhåll och reparation går det att förlänga livstiden på dina produkter.
  2. Behöver du köpa en elektronikprodukt, köp återbrukat. Ha klart för dig vilka funktioner du är ute efter och se om du kan hitta en återanvänd produkt som uppfyller dina krav.
  3. Om du köper nytt, köp kvalitet. Se till att köpa produkter som kan användas länge.
  4. Återanvänd dina gamla produkter. Leta upp en aktör som kan ta hand om dina använda produkter och se till att de får ett nytt liv.

Sebastian Holmström
Hållbarhetschef Inrego

Länk till artikeln

”Kemikalieskatten slår mot återanvändning”

2021-11-29

Publicerad i SvD 2021-10-14

Låt inte kemikalie­skatten göra mer skada på åter­användningen i Sverige än den redan har gjort. Det är dags att helt exkludera begagnade produkter, skriver flera debattörer.


När kemikalieskatt läggs på begagnade produkter köper fler nyproducerat i stället och elektronik­avfallet ökar, menar debattörer inom återanvändnings­branschen med flera.

I regeringens budgetförslag betonas vikten av omställningen till en cirkulär ekonomi för att uppnå Sveriges miljö- och klimatmål. Regeringen föreslår ökade klimat­satsningar och ordet ”cirkulär” upprepas hundratals gånger. Men ambitionen att främja en cirkulär ekonomi haltar. Det finns i dag hinder som effektivt stoppar den cirkulära omställningen och dessa hinder borde själv­klart undanröjas först. Kemikalie­skatten är ett sådant hinder.

Vi konsumerar mer elektronik än någonsin, och desto fler elektronik­produkter som tillverkas desto högre blir koldioxid­utsläppen. Generellt uppkommer mer än 80 procent av klimat­påverkan från elektronik vid produktionen. Dessutom ökar elektronik­avfallet och är nu världens mest snabb­växande avfalls­ström. Därför är ökad produkt­livslängd genom åter­användning av elektronik, som till exempel mobiler och datorer, oerhört viktig i klimat­arbetet. Åter­användning leder till minskat avfall, minskad miljö­påverkan och minskad resurs­användning. Det här vet våra politiker. Ändå finns det fortfarande ett stort hinder som motverkar cirkulär elektronik­användning – kemikalie­skatten.

När kemikalieskatten infördes för fyra år sedan under­skattades komplexiteten på andrahands­marknaden av elektronik. Tanken var god, att minska farliga ämnen i hem­miljöer. Men skatten har slagit hårt mot branschen som handlar med återanvänd elektronik. Trots att begagnade produkter skulle undantas kemikalie­skatten, dubbel­beskattas nu begagnade datorer, telefoner och andra elektroniska produkter. Undantaget för begagnad elektronik fungerar helt enkelt inte i praktiken då en begagnad produkt som först passerar en it-återförsäljare blir skatte­pliktig. Det komplicerade systemet med lager­hållare och icke-lager­hållare gör också att bolag som arbetar med åter­användning behöver ha flera bolag registrerade vilket skapar ytterligare administration och byråkrati.

Kemikalieskatten beläggs även på import av begagnad elektronik. Importen är en viktig komponent för att få till en fungerande andrahands­marknad i Sverige. Att begränsa import av använd elektronik innebär också att Sverige inte bidrar till den globala åter­användningen och inte lever upp till EU:s cirkulära ambitioner. Priserna på begagnade produkter till konsumenter och företag blir nu oproportionellt höga. Låt oss ta ett prisexempel: en begagnad dator­skärm som har ett värde på 500 kronor, beläggs i dag med 451 kronor exklusive moms i kemikalie­skatt, vilket gör den i princip osäljbar i förhållande till en ny skärm. Valet blir att man köper nyproducerat, och bidrar därmed till mer resurs­slöseri och ökat elektronik­avfall.


Kemikalieskattens direkta konsekvenser innebär att:

  • Andrahandsvärdet på begagnad elektronik minskar och mer elektronik skrotas eller säljs utomlands.
  • Jobben inom återanvändnings­branschen flyttar utomlands.
  • En extra tung administrativ börda läggs på cirkulära aktörer.

Sveriges övergripande mål med strategin för cirkulär ekonomi (2020) är att bidra till att nå miljö- och klimat­målen. Genom strategin vill regeringen undan­röja hinder, stärka konkurrens­kraften, öka incitamenten och bidra till långsiktiga förutsättningar för den cirkulära samhälls­omställningen. Kemikalie­skatten, som den fungerar i dag, motverkar hållbar användning av återanvänd elektronik, vilket går stick i stäv med regeringens strategi. Genom att öka nyttjande­graden av elektronik kan vi drastiskt minska koldioxid­utsläppen här och nu. Den linjära ekonomin är ohållbar men för att den cirkulära ekonomin ska kunna konkurrera krävs det stöd, inte skatter som slår snett.

Delegationen för cirkulär ekonomi har regeringens uppdrag att identifiera hinder och styrmedel samt ge råd och föreslå åtgärder. Delegationen har uppmärk­sammat och vid flera tillfällen påpekat problemet med kemikalie­skatten. I en särskild skrivelse till Regerings­kansliet i februari 2020 påpekar delegationen att ”slutsatsen är att den nuvarande skattens konstruktion motverkar det över­gripande syftet att främja cirkularitet. Därför bör skatten tas bort på begagnade produkter när de återförs till marknaden.” Trots detta händer ingenting.

Om begagnad elektronik inte beskattades på detta sätt skulle den kunna accelerera den cirkulära ekonomin i stället. Färre fungerande elektronik­produkter skulle skrotas i förtid eller säljas utomlands. Det skulle göra det möjligt för svenska företag och kunder att köpa begagnat och främja den cirkulära andrahands­marknaden som regeringen vill värna.

Vi uppmanar regeringen att lyssna på sin egen delegation för cirkulär ekonomi. Lösningen måste vara att helt exkludera begagnade produkter från kemikalie­skatten. Och det är brådskande. Låt inte kemikalie­skatten göra mer skada på åter­användningen i Sverige än den redan har gjort.

Henrik Nilsson
grundare Inrego och styrelseledamot Resource
Sebastian Holmström
hållbarhetschef Inrego
Mattias Lindahl
professor i produktrelaterat miljöarbete, Linköpings universitet, och programdirektör för Mistra REES
Anders Wijkman
ordförande Climate-KIC och hedersordförande Club of Rome
Elin Bergman
operativt ansvarig och vice ordförande Cradlenet

Länk till artikeln

”Skattesmocka slår mot återanvändning”

2021-10-04

Återanvändningen glömdes bort när skatten på kemikalier i viss elektronik infördes 2017. Planerna på en höjning från den 1 augusti riskerar att stå samhället dyrt. Risken finns att samma dråpslag kommer att drabba begagnade kläder och skor, genom ytterligare en skatt som nu utreds, skriver representanter för producenter, återbruk och avfallshantering.

Det är två år sedan lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik infördes. Syftet var gott, de farliga ämnena i våra hem skulle minska. Men varken utredare eller lagråd hade en tanke på återanvändning av elektronik när förordningstexten skrevs. I teorin ska begagnad elektronik inte beskattas. Men i praktiken fungerar det inte så. Inrego, som under 2018 kunde förmedla över 300 000 begagnade it-produkter till nya ägare, betalade samma år nästan lika mycket i kemikalieskatt som i bolagsskatt. Det beror på främst två aspekter som har förbisetts i skattelagstiftningen:

  1. Det är mycket svårt att härleda när en begagnad elektronikprodukt sattes på marknaden första gången och om den har beskattats eller inte. Det skulle krävas en kopia på den ursprungliga fakturan vilket ytterst sällan finns att tillgå. Effekten blir därför att i princip alla produkter som återanvänds beskattas oavsett om skatten redan är betald en gång. Dubbelbeskattningen blir på så vis inbyggd i andrahandsmarknaden.
  2. Begagnade it-produkter som företag och organisationer fasar ut blir inte skattepliktiga när de säljs vidare, men om produkterna först passerar en it-återförsäljare beläggs de med skatt när de går till återbruk. Det handlar sannolikt om en felkonstruktion i lagstiftningen, men det borde rättas till. En stor del av de begagnade datorerna på andrahandsmarknaden kommer ut på marknaden igen genom återförsäljare och blir därmed skattepliktiga igen.

Ett undantag för begagnad elektronik behövs alltså i förordningen. En fortsatt beskattning, och därtill den planerade höjningen, riskerar att ge stora negativa konsekvenser:

  • Redan i dag har skatten dubblerat priserna på flera begagnade produkter, vilket gjort dem nästan omöjliga att avsätta. Det innebär att fullt fungerande elektronik återvinns eller – i bästa fall – exporteras.
  • Skolorna, som i dag är beroende av begagnad men högkvalitativ it-utrustning, riskerar att bli utan material eller att tvingas betala priser som ligger betydligt högre än i dag.
  • Framför allt kommer samhället i stort att gå miste om de stora vinster som kan göras genom återbruk av elektronik. En enda mobiltelefon genererar exempelvis 86 kilo avfall under produktionen.

Efterfrågan på begagnad elektronik har vuxit betydligt det senaste decenniet. Och marknaden har svarat genom att skapa just sådana cirkulära affärsmodeller som krävs för att låta resurserna återföras till samhället. Samma trend kan skönjas på flera andra områden.

Skatten på kemikalier i elektronik hotar nu att kullkasta denna utveckling. Oron förstärks genom regeringens planer på en liknande skatt på kemikalier i kläder och skor. Farliga ämnen bör självklart begränsas, både i våra elprylar och det vi klär oss i, men låt inte en god idé förgöra en annan.

Beskatta inte återbruk. Inför ett tydligt undantag för begagnade produkter!

Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige
Martin Seeger, vd El-Kretsen
Jonas Karlsson, vd Inrego

”Ny skatt slår mot återanvändning av it”

2021-10-04

För många skolor är möjligheten att köpa begagnade elevdatorer och surfplattor avgörande. Den nya kemikalieskatten motverkar återanvändningen av it och elektronik och slår mot den bransch som arbetar med att förlänga livslängden på elektronikprodukter. Men den kanske mest olyckliga effekten är att skatten går ut över miljön, skriver flera debattörer.


För många svenska skolor är möjligheten att köpa begagnade elevdatorer och surfplattor avgörande för att kunna upprätthålla en undervisning med stöd av it, skriver artikelförfattarna.

Under de senaste veckorna har det framkommit att den så kallade kemikalieskatten som införs den 1 juli även omfattar begagnade produkter. Skatten går i många avseenden emot den cirkulära och hållbara politik som står högt på den svenska och internationella dagordningen.

Inte minst går den stick i stäv med många av förslagen i den statliga utredningen om cirkulär ekonomi som presenterades i Rosenbad för några månader sedan. Skatten leder ofrånkomligen till att ännu större volymer it- och elektronikprodukter kommer att skrotas i onödan vilket påverkar miljön negativt.

Grundtanken med den nya punktskatten, att minska förekomsten av kemikalier i hemmen, är bra men den motverkar samtidigt återanvändningen av it och elektronik i samhället och hela den bransch som arbetar med att förlänga livslängden på elektronikprodukter. Återbruk är en snabbt växande industri och brukar beskrivas som en hörnpelare för att skapa en hållbar utveckling.

Skatten blir i många fall orimligt hög i proportion till värdet på begagnade it- och elektronikprodukter och i ett slag försvinner de ekonomiska incitamenten för återanvändning och försäljning i andra hand. Flera produktgrupper, som till exempel skärmar, får en dubbelt så hög prislapp med den nya skatten. Få kommer att vara beredda att betala för det och därmed kommer fullt fungerande produkter att kasseras i stället.

En mycket besvärlig aspekt med skatten är att en och samma produkt i praktiken kommer att beläggas med kemikalieskatt flera gånger under sin livscykel, det vill säga varje gång den säljs i Sverige. För att undvika dubbel- och trippelbeskattning skulle man behöva införa ett centralt register för alla elektronikprodukter, vitvaror, datorer, routrar, mobiler med mera där det på serienummernivå framgår om varan har beskattats. Det är förmodligen inte realistiskt att genomföra.

Vill inte lagstiftarna ta hänsyn till och utveckla andrahandsmarknaden? Finns det fortfarande tid att göra justeringar i lagen?

Det är inte bara en bransch som drabbas. En fungerande andrahandsmarknad inom it är viktig i samhället på precis samma sätt som andrahandsmarknaden för personbilar. För många svenska skolor är möjligheten att köpa begagnade elevdatorer och surfplattor avgörande för att kunna upprätthålla en undervisning med stöd av it.

Men den kanske mest olyckliga effekten är att skatten går ut över miljön. Det är vedertaget att återanvändning sparar på jordens råvaror och minskar utsläppen av växthusgaser. Det gäller särskilt it och elektronik som förbrukar mycket naturresurser vid tillverkningen. Och det finns en mycket stor potential att öka återanvändningen i Sverige. Varje år slänger svenska företag, myndigheter och privatpersoner ungefär 2,3 miljoner datorer, skärmar och mobiler på återvinningscentraler runtom i landet. Det är varken smart eller hållbart eftersom merparten av produkterna faktiskt kan återanvändas. Med kemikalieskatten i sin nuvarande form kommer tyvärr ännu större volymer att hamna på skroten eftersom skatten urholkar värdet på produkterna och gör det mindre intressant att återanvända dem.

Vi är medvetna om att denna kritik kommer sent i sammanhanget. Men andrahandsbranschen blev aldrig involverad i det förberedande arbetet med kemikalieskatten och det är först nu under maj månad som Skatteverket har klargjort omfattningen av lagen.

Vi föreslår att varor som återanvänds undantas från kemikalieskatten. På så vis kan vi fortsätta att bygga ett mer hållbart samhälle och verka för en mer hållbar konsumtion där vi tar vara på produkter och jordens resurser mer effektivt.

Henrik Nilsson, styrelseordförande Inrego
Anders Wijkman, ordförande Återvinningsindustrierna
Oksana Mont, professor i hållbar konsumtion och produktion, Lunds universitet
Åke Iverfeldt, vd Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
Jan-Eric Sundgren, ordförande Mistra REES
Mattias Lindahl, programdirektör Mistra REES och professor i ekodesign, Linköpings universitet
Karin Strömqvist Bååthe, generalsekreterare SVN Sweden
Andrius Plepys, lektor och forskare inom hållbarhet, Lunds universitet